lördag 20 februari 2010

Lite härlig vardag



 Lite skoskav bjöd på vandring i strumplästen


Pojkarnas kissepaus i urskogen

Sten-vältarna Hoelstad

Bagar-entusiasten på väg på sin vandring mot en ugn.
Degen beräknades vara färdigjäst vid vandringens slut.


Nygräddade kvällsplättar på stranden

Stolt första-gångs-bagerska av "picklets"

Yummie!

Den perfekta picnic-platsen efter kvällsduschen!







Tillbaka till boet lagom till mörkrets inbrott.

Äntligen!

I dag har vi haft riktigt långtråkigt.
Liksom suttit på varsin stol och undrat varför vi inte gör något...
Och sen bara suttit kvar nöjda utan något svar på frågan.

Äntligen. Oceaner av tid som vi varvat ner tillräckligt för att kunna njuta av.
I morgon har de sagt att det ska bli sol. Stranden? Tja... kanske.
Idag har det regnat. Det var nästan lite skönt.

Jag har bakat bröd på kvällen. Och rostat lite musli. Tittat på när Alvin har byggt sin nya Lego-bil.
Ola har hjälpt vår värd med deras trådlösa Internet. Engla har låtsaslekt med en ekorre hela eftermiddagen.
Mina shorts börjar bli trånga i midjan. Jag fikar nog för mycket. Angenämnt problem.

Vår värd snarkar i soffan. Han sover tydligen där med TV:n på och taklampan tänd varje natt. Somnar efter midnatt och går upp kl fem och utför sitt rörmokarjobb. Och är så fullkomligt nöjd med sin tillvaro.

Man kan i sanning leva på olika sätt.
Hoppas du är nöjd med ditt sätt.
Vi filar på vårt.

onsdag 17 februari 2010

"Sydön i mitt hjärta"

Så lämnar vi sydön med ett stygn av saknad i hjärtat. ”’til we meet again” eller ”See ya!” som varenda Nya Zeeländare glatt hoppfullt säger när man handlat färdigt i affären, säger hej då till någon man frågat om vägen, när man kramas adjö med goda vänner. ”Vi syns!”.

Sydön rymmer så många hemligheter, så mycket inspiration och så många möjligheter. Under våra dagar i Golden Bay har vi njutit det tillbakalutade lugnet. Ett lugn som ändå äger en enorm drivkraft, en entreprenörsanda, ett driv. Människor kämpar med vardagen här med, men de verkar göra det med ett leende i mungipan. Ett skratt som förlöser frustrationen. Befriande. Det finns plats åt alla. Åt alla idéer. I Nelson är centrumgatorna överprydda med blomkorgar som hänger från alla takutsprång. En korg var fjärde meter. I Takaka pryder innevånarna tråkiga betong- och plåtväggar med vackra konstverk. (se bilden på dansande Engla nedan) Samhället präglas av en stolt kollektiv idealism som driver dem framåt, skapar en framtidstro och genererar pengar genom nyskapande företag. Konst som marknadsföring. Företag formas som personliga konstverk. I like!
/Ola

Vänner!



Tack alla ni som lämnat små spår efter er i kommentar-rutan. Särskilt Märta  som är flitigast:) Det värmer så! Ni andra som läser - gör gärna detsamma så vi vet vilka som läser, det är liksom som att få ett handskrivet kuvert i brevlådan.
Anna: vi hittar dina kommentarer och läser dem med glädje i hjärtat. Du gör nog helt rätt :)

Vill ni mejla oss så ingen annan behöver läsa vad ni skriver till oss, skriv direkt på skafferi@englasskafferi.se
Bara till Ola: ola@englasskafferi.se
Bara till Ingrid: ingrid@englasskafferi.se

Hör av er om smått och stort! Det betyder så oerhört mycket!
Kramar från oss 4.

Inför en "scenic flight" över Abel Tasman National Park

Hihi!


WOW!

måndag 15 februari 2010

Snabb uppdatering

Vilka dagar! Vi är så extremt trötta men så väldigt glada.

Vi samlade kraft hos våra underbara vänner Paul & Vonda i fyra dagar. Helpension och äktenskapsrådgivning, härligt sällskap och helande omgivningar. Vilken nåd! Första dagen bara sov vi och glodde på TV, tänk att det kan vara så skönt efter veckor av äventyr. Vi såg det som ett tecken på att vi alla verkligen slappnade av helt och hållet och verkligen njöt att bara få vara oss själva. Det ösregnade dessutom denna dagen - för första gången sedan vi kom hit för en månad sedan - vi har verkligen haft tur med vädret!

Dagen efter regnade det på fm, så vi såsade med vår frukost men kom sedan i väg på en vandring i regnskogen upp till ett dramatiskt vattenfall. Som klippt ur Sagan om Ringen satt där en älva vid dess fot och vävde blad till en matta. Dagen efter tog vi bilen över kullar med palmer och regnskog på serpentinvägar för att nå den gyllene stranden vid Totaranui. Det såg precis ut som en turistbroschyr med turkost vatten, stingrockor på en meter i diameter vid strandkanten, sjöstjärnor och krabbor. Vädret var perfekt, humöret på topp och badandet drömlikt.

Lördag lyxade vi på café, shoppade lite smått i konstnärliga Takaka, vår favoritby och toppade dagen med en "scenic flight" i ett litet 6-manna plan över Abel Tasman National Park. Gyllene stränder, regnskog och berg, dramatisk kustlinje, grottor, turkosa vikar och magnifika träd. Vad kan man säga? Storslaget! En halvtimme på 1000 meters höjd med en pilot av coolaste gods och en känsla av att medverka i TV-serien "Doktorn kan komma". Öronmuffar och headset som på film, vinröda sammetssäten, luftgropar, propeller fram, kvällsolkens glans på deglänsande vingarna, landningsbana mitt i kohagen...

Igår, söndag tog vi oss lite söderut för att landa på campingen i Kaiteriteri, portalen till nationalparken söderifrån. Idag har vi utmanat oss själva med en heldag som nog få genomfört med en fyraåring och en sjuåring tidigare. En och en halvtimmes båtresa in i Nationalparken via sälkolonier och spektakulära bergsformationer, upp till Awaroa för att efter en stärkande fika med ål-matning och ugglebeskådande starta en vandring på strax under två timmar över ett berget ner till andra sidan för ett belönande dopp. Våra barn är så tappra och har så starka ben. Utfodrade med "orka-gå-plättar" och stärkande små russinpaket knatade de på snabbare än många på vandringsleden. Bad i helklart vatten med krabbnyp i tårna, lunch i skuggan och racerbåt tillbaka till bilen tog musten ur oss allihop.Vilken dag. Röda om näsan och saltvattens-pealade på kroppen hoppas vi på en god natts sömn.

Imorgon lämnar vi den storslagna Sydön för att åter ta färjan till Nordön. Pernilla & Andrew väntar oss på middag i sin husbil i morgon kväll och vi ser fram emot att återse dem. Nu ett glas vin under stjärnorna på med en brieost och ett nyförälskat äkta par. Ja, vi! :)

Mera glädje