Vardag i mars

Ju längre in på en resa man kommer, desto svårare finner jag det att skriva om våra upplevelser. Jag har funderat på varför och tror helt enkelt att alla fantastiska och nya intryck har blivit vardag. Och det är svårt att sätta fingret på vad som gör varje dag så speciell och det blir därför svårt att formulera det i text. Intrycken flyter samman och tillvaron blir mer till ett behagligt varande än starka upplevelser som man enkelt kan beskriva och har ett behov av att dela med sig av. Vardagen idag, hur har den sett ut? Ibland när jag får skrivkramp brukar jag försöka med att beskriva nuet.

Barnen och jag har hängt upp årets skörd av vitlök hos tant Ruth i taket av hennes garage. Barnen har under några eftermiddagar flätat långa vitlöksflätor som nu hänger vackert att plockas ner i förbrukningstakt. Nu leker de ”militärjägare” tillsammans med hunden Homer och sina cyklar. Jag mötte dem just i full action och de visade stolt upp en stor kotte (läs 15 cm lång) och en upphittad plastdunk i en prasslig plastsäck som de bar över axeln.
”Vi har fångat en vilsekommen bäver och en ÖRN!!”

Ola håller på ute i trädgården och borrar, skruvar och fifflar med en stor drivveds-stock vi släpade hem från Lake Wanaka häromdagen bunden i ett rep efter kajaken. Tant Ruth, som vi bor hos, önskade en gummistövelhållare byggd av drivved, så det är dagens projekt. Själv har jag bakat bröd till sopplunchen, hängt tvätt ute i den höga klara höstluften, solat framsidan med en kopp kaffe i näven, suckat över alla saker vi reser omkring med och bekymrat mig över hur vi ska få med allt hem. Beslutat mig för att vänta tills sorterar-andan faller på så vi kan minska ner antalet jordiska ting till hälften. Jag tog istället bilen nerför den vackra höga kullen vi bor på och parkerade vid en bro för en springtur längs den mäktiga Clutha River.

Amerikanarna och fransmännen ska laga maten ikväll, annars är det vi som basat i köket. På Nya Zeeland är det vanligt att wwoof:a, dvs arbeta på farmer eller mindre gårdar för mat och husrum. Normalt gäller fyra timmars jobb per natt man stannar, och det är ett fantastiskt sätt att resa på! Att vi är så många som hos tant Ruth är väldigt ovanligt, man bor ju tillsammans med den respektive familjen i deras hem. Vi är alltså åtta wwoof:ers här, och har varit i en dryg vecka.  Men samarbetet oss emellan har funkat otroligt smidigt. Mycket jobb har blivit gjort ute i trädgården och många härliga måltider har avnjutits under glada former.

Sedan skeppseglingen på fjordarna i Milford Sound har vi vandrat andlösa genom mossbeklädda bokskogar, vadat i kristallklara alpsjöar, slitit ut ordet ”wow” gång på gång, vaknat till pudersnö på de omgärdande bergstopparna, beundrat gyllengula vallmoblommor, mött de mest makalösa livsöden och lyssnat till de mest fascinerande historier, druckit kaffe med en 82-årig farbror från Singapore som pendlar mellan NZ och sitt hemland. Vi har följt hunden Homer på kaninjakt, stänkts ner av 273 meter högt vattenfall, kört en roadtrip till Sydöns sydspets för att fota oss framför den signifikanta skylten i ösregnet och tröstat oss med glass, kokat soppa på en spik, fnissat åt dåliga amerikanska skämt, fått både mer skinn och färg på näsan och avnjutit fransk trerätters i bondkök. 

Vi har mött passionerade pepparkakshusbagare på väg att öppna pepparkakshus-pyntarkurs-företag, kastat macka med stenbumlingar, drömt om nya tapeter i Lännäs, skrämts av skämtsam toalettsits med taggtrådsmönster på, känt oss som fina damer under vinprovning på en vingård, slitit ut lite fler kläder och samlat lite fler snäckor.

Levt det Goda Livet helt enkelt!

Ruths hus, där vi bor och lever just nu.
Ett hus byggt helt efter solens gång, varmt och behagligt trots frostnätter helt
utan annan uppvärmning än solen. Så fascinerande!
(Vårt sovrum ryms i den vänstra kuben)

Alvin hackar hål intill rötterna på Tussockgräset, så det kan få lite gödningspiller

Ruths dotter arkitektritade huset på kullen som uppfyllde moderns dröm

Ruth med kaninjägaren Homer

Alvin & Engla med drivveds-papegojan Papi

Husbilen vi hyrde för vårt äventyr i Södra Alperna.
Barnens säng dras ut strax under taket till kvällen och nallarna vaktar alla täcken under dagen.
(Köksbänken i förgrunden)

Kvällsläsning av Harry Potter

På väg upp till Milford Sound

Forsande smältvatten från glaciären

Vinprovning...

... på Chard Vineyard

Aj!