Flaggskepp

Jag sitter vid vattenbrynet och det turkosafärgade vattnet kluckar mot stranden. Barnen leker lugna lekar på campingens lekplats och Ola sitter i telefon och informerar sig om de olika båtturerna som erbjuds. Vi vill simma med delfiner och har kommit till Bay of Island, platsen på Nya Zeeland där man har 90 % chans att komma i närkontakt med delfiner på båtturerna. Ett flaggskepp, en catamaran eller en snabb vattentaxibåt - det är frågan. Härliga beslut att ta en varm sommardag efter en lång frukost utanför tältet. Bredvid mig ligger ett gäng kajaker. Ska vi ta en tur med dem innan vi åker in till byn och badar på stranden och äter glass?

Som ni kanske förstår försöker vi krama det sista ur vår efterlängtade semester. Och lyckas faktiskt ganska bra :) De sista dagarna har vi sett kauri träd som beräknas vara 2000 år gamla och mäter 5,22 meter i diameter på stammen. Det största trädet som vi stod under var 50 meter högt! Enorma skapelser. Vi har åkt båtfärja och njutit suberbt fika i ett gammalt båthus. Kokat soppa på gasspisen vid gyllene stränder, trillat in på en maori-skola och sett dem öva de traditionella krigsdanserna med oss som repetitionsåhörare. Vi har plockat snäckar, vunnit glass-strutar, plaskat med tårna i vattnet från båtbryggor, käkat god middag, beundrat ur-skog, träffat flera härliga människor och bara tagit det lugnt.

Det känns som vi är på en annan planet - att om en vecka kliva i vinterkängorna känns fullkomligt absurt. Men väl hemma kommer det nog kännas vant - det är ju det som är verkligheten egentligen. Fast detta är ju också verkligt - eller hur? Tänk att livet kan ha så många sidor. Vi rekommenderar å det varmaste att göra som vi - ta en paus från allting för att komma ihåg vem man är utan allting runtomkring. En paus för att komma tillbaka till visionen som gjorde att man drog igång det där ekorrhjulset. Eller bara komma bort från det som man tror att man måste fast man egentligen inte längre kommer ihåg varför. Om det så bara är för en helg till sommarstugan, en timme ensam med en kopp kaffe på ett café eller genom en resa till långtbortistan. Alla alternativ hjälper oss att hitta tillbaka och, som vi brukar säga, hinna lyssna på sina egna tankar. De kan faktiskt vara ganska givande att lyssna på ;) Just nu säger mig mina tankar att jag kanske ska åka ut med den där kvällsturen på ett flaggskepp ensam... Ett eget minne liksom. Undras vad de andra vill hitta på då.

En tillvaro av möjligheter. Åh, vad det gör en gott!
/Ingrid