tisdag 15 oktober 2013

Starten av resa 5 enligt Facebook

Jag kommer sakna tvättmaskinen, sill, björkved, Njalla, mamma, ekologiska bananer, den långsamma skymningen, att avslappnat kunna skämta på mitt eget språk och golvvärmen på badrummet. Och mina ugnar...

Måste säga att jag har bra magkänsla.
100 kg får vi ha med oss. 
Igår plockade jag fram det vi skulle ta med.
Idag packade jag väskorna och vägde bagaget: 99,5 kg.

Då så.
Svedala börjar kylas ner så flyttfåglarna lyfter mot äppelblom och lammungar på undersidan jordklotet. Tack Sverige för en fantastisk sommar - den finaste i mannaminne!
Vi hann få första färdigtryckta boken på hotellet på Arlanda och hade releaseparty med närmsta familjen. Nu vänder vi blad och börjar skriva nästa kapitel Livskvalité.
Stort, utmanande, spännande och hisnande. Hemma tar vi med oss - det finns mellan de fyra hörnstenarna som utgörs av medlemmarna i vår lilla familj.

Sitter vi Singapore och vantar pa stormen av entusiaster som vill ha var nyutgivna bok signerad, men den verkar utebli... 
Hade kanske varit smartare med ett releaseparty i Orebro... 

Nu har vi landat på Nya Zeeland bland körsbärsblommor och musöron. Har checkat in i centrala Christchurch. Mitt i vår glädje över att vara här möts vi med förfäran över synen av ett demolerad innerstad efter jordbävningen för två år sedan. Uppbyggnaden av innerstaden har just påbörjats, men här är fortfarande öde och spöklikt. De 185 tomma stolarna i en park grep tag i hjärtat - en för varje älskad person som förlorade livet samtidigt som den vackra staden föll till marken. 
Kramar om varandra extra ikväll. Livet kan verkligen aldrig tas för givet.

Nu har vi försökt styra upp dygnsrytmen genom att ha hållit barnen vakna ända till kvällen med alla tänkbara knep. Klockan här ligger tolv timmar före kroppens svenska tidschema - tvärtom på dygnet liksom... När vi nu strax stupar är de pigga som mörtar. Jetlag - ett underligt fenomen.

Vi hittade till slut den nyss gnälliga och frustrerade åttaåringen högst upp i klätterträdet.
"Pappa, jag gjorde tre bra saker. 
Jag gav inte upp, jag försökte igen och jag gjorde inte som DU sa!"

Framme.

*jaglovarmigsjälvattaldrigköpaenendapryltill*
Har flyttat vårt downunderbohag till nya lya i ösregn. Möts av iskallt hus med kaminer som levererar mer rök än värme. Hua, vad var det vi skulle hit och göra nu igen, Ola? 

Det var inte vi som var inkompetenta på att elda eukalyptusved i kaminen som bara gav oss rökskador utan värmeutväxling. Hyresvärden skickade sotaren och han fick ur proppen ur skorstenen. Vilket drag det blev! Lyckliga vi som kunde elda på idag och höja humöret i takt med innertemperaturen.
Vi hör att det är 18 grader i Örebro och här har vi bara 6. Ska det vara så här?

Efter en och en halv vecka av resa-femtio-timmar-flytta-in-försöka-lösa-nuet-och-få-det-att-fungera-på-undersidan-klotet-igen börjar jag baka bröd. Ett gott tecken. Energin börjar återvända.

den 14 oktober
Sitter på baksidan på barnens skola och fascineras över hur jag inte behövs. Barnen flöt in i sina respektive klasser direkt nu på morgonen och flödade på med engelskan i både skrift och tal. Gissar dock att vi får med oss två övertrötta skolbarn nu på eftermiddagen. Språkbytet i hjärnan tar, trots att det går bra och funkar, otroligt mycket energi. Min egen hjärna är smått överhettad.

den 15 oktober

Förmiddagskaffe i strålande sol.
Hagelstorm.
Regnbåge över Stilla havet i solnedgången.
Tisdag i Oamaru.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar